Rubrikerna är fulla av fallet med den somaliska kryssraketen Mohamed Ali, som lyckats dupera Sveriges politiska system och satt sig i rikets innersta maktkorridorer på ett sätt som nästan påminner om nåt slags dystopisk satir.
Jag ser allt större indignation kring denna skandal – vilket är utmärkt! Men få verkar vilja agera. Själv undrar jag hur långt grundlagens skydd för folkvalda ska sträcka sig. I Sverige kan en riksdagsledamot nämligen förlora både partiets och väljarnas förtroende – men ändå behålla sitt mandat. Därför sitter alla som förlamade ankor på händerna, paralyserade och oförmögna att mobilisera nån actionplan om hur vi kan bli av med otyget.
Eftersom jag avskyr sån här typ av apati har jag försökt sätta mig in i vilka möjligheter det finns att sparka ut en sådan individ ur riksdagen. Tyvärr är skyddet för folkvalda politiker starkt. Men helt omöjligt att bli av med rötägg är det inte. Faktiskt har det skett två gånger i modern tid.
Men först liten resumé av "kryssraketens" öden o äventyr: Mohamed Abdukardir Ali (V), kryssade in sig i riksdagen med hjälp av 648 personröster från Dalarna.
Sen dess har avslöjandena avlöst varandra.
Ali har enligt medierapporteringen haft över 40 skulder på sammanlagt drygt 163 000 kronor, däribland obetalda underhållsbidrag.
2022 beviljades han skuldsanering med en betalningsplan på noll kronor i månaden.
Samtidigt pågår en utredning om misstänkt valfusk i Borlänge. Ali har förnekat inblandning och har enligt rapporteringen inte delgivits misstanke om brott i ärendet.
Men det stannar inte där. Hans affärsverksamhet tillsammans med Agneta Nyvall i AfriTech GrowTH AB är minst sagt suspekt. Bolaget har presenterats som ett internationellt utvecklingsprojekt med verksamhet riktad mot Somalia, men enligt publicerade granskningar saknat både omsättning, F-skatt och är dessutom okänt för de somaliska politiker som Ali refererar till. Nyvall har uppgett att hon känner sig utnyttjad och att hon inte kände till hur Ali hänvisade till projektet i sitt medborgarskapsärende.
Enligt Verifieras granskning har Ali tidigare varit misstänkt för bland annat misshandel, olaga tvång och barnfridsbrott. Ansökningar om kontaktförbud har prövats och avslagits. Misstankarna är inte fällande domar, men de hör till de uppgifter som nu blivit föremål för offentlig granskning.
Kronofogden har försökt driva in underhåll för Alis barn, fött 2016.
Expressen har dessutom rapporterat att Ali under två perioder varit folkbokförd på samma adress som en person med kopplingar till grov gängkriminalitet.
Även Alis svenska medborgarskap väcker frågor. År 2024 nekades han medborgarskap med hänvisning till skulder och bristande betalningsvilja. I februari 2026 beviljades han ändå medborgarskap. De närmare skälen för den ändrade bedömningen är inte offentligt klarlagda och Migrationsverket verkar besvärat när deras beslut ifrågasätts, bland annat av pensionären Marita Wellin som begärt ut beslutsunderlaget. Korruption? Hot? Ingen vet.
Vänsterpartiet har uppenbart inte granskat sin kandidat särskilt noga, om alls. Något ansvar verkar partiet inte ta nu heller, förutom att de verkar spökskriva Alis kommunikation på svenska...
Men hoppet lever. Det finns några historiska exempel på att domstolar i Sverige KAN avskilja riksdagsledamöter från deras uppdrag. Två riksdagsledamöter har tvingats bort, vilket man kan få reda på om man gräver lite i det juridiska, vilket jag gjort.
Fall 1: 1996 dömdes en riksdagsledamot för två fall av grovt bedrägeri sedan han genom vilseledande uppgifter tillskansat ett tidningsbolag närmare en halv miljon kronor i statligt presstöd. Hovrätten ansåg att brottsligheten och hans bristande trovärdighet gjorde honom uppenbart olämplig att sitta i riksdagen. Han förlorade mandatet trots att påföljden stannade vid villkorlig dom och dagsböter. Fallet finns dokumenterat som RH 1997:48.
Fall 2: 2001 döms en riksdagsledamot för bland annat misshandel, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande och övergrepp i rättssak. Även han skildes från sitt riksdagsuppdrag.
I båda fallen ansåg domstolen att brottsligheten var oförenlig med förtroendet att företräda svenska folket. Läs det noggrant. Det är en mening som är väldigt talande. Och ställ dig frågan: Är Alis historik av småfiffel och dålig vandel förenlig med förtroendet att företräda svenska folket? De flesta med sunt förnuft svarar nej på den frågan.
Enligt regeringsformen kan en riksdagsledamot alltså skiljas från uppdraget om personen genom brott visat sig uppenbart olämplig. Men kruxet är att en fällande dom krävs i praktiken för att denna väg ska bli aktuell, och ribban är hög.
Det märkliga är att svenska medborgare saknar möjlighet att återkalla en riksdagsledamots mandat under mandatperioden. Väljarna kan rösta in, men inte rösta ut. En politiker kan uteslutas ur sitt parti, förlora väljarnas förtroende och vägra avgå. Ändå kan personen fortsätta som politisk vilde och uppbära sitt riksdagsarvode. I Alis fall över 80.000 varje månad i fyra år, trots att han ännu inte satt sin fot på jobbet.
Sverige saknar tyvärr i dagsläget ett system för så kallad recall, där väljarna genom ett särskilt förfarande kan avsätta en folkvald företrädare.
Fallet Mohamed Ali illustrerar problemet. Uppgifterna om hans skulder, affärsverksamhet, tidigare brottsmisstankar och medborgarskapsärende ger anledning att ställa frågor om såväl hans egen redovisning som Vänsterpartiets kandidatgranskning.
Dessutom: Om valfusk kan styrkas måste även frågan om valresultatets riktighet prövas enligt vallagens regler.
En riksdagsplats ska inte vara en personlig belöning eller en livstidsförsäkring. Det är ett förtroendeuppdrag som måste tas på största allvar. Det är ingen förbannad lekstuga. Samhället kräver ansvar av vanliga medborgare, företagare och anställda. Då måste vi också kunna diskutera hur ansvar ska utkrävas av dem som stiftar våra lagar och beslutar över våra gemensamma resurser.
Demokratin kan inte enbart handla om rätten att välja sina företrädare vart fjärde år. Den måste också rymma möjligheten att hålla dem ansvariga mellan valen. För varför ska väljarna kunna ge en politiker sitt förtroende – men sakna möjlighet att återkalla det när förtroendet är förbrukat?
Sverige kan inte sitta lamt på händerna när rent hån mot allt som anständighet heter utspelar sig framför våra ögon. Lagar skrivs av människor, så gör om gör rätt. Bedragare ska definitivt inte sitta i riksdagen och de som enbart blåser det svenska systemet utifrån att de tillhör en främmande makt, bör med omedelbar verkan kastas ut ur landet. Sorry om jag är hård och säger det som inte är tillrättalagt men det kan inte formuleras på annat sätt än detta.
Källor: RH 1997:48, riksdagens utredningar om skiljande från riksdagsuppdrag, Verifiera, Fokus, Expressen samt medierapportering om Mohamed Ali och misstänkt valfusk i Borlänge. De aktuella uppgifterna om Ali är hämtade från publicerade granskningar och ska inte förväxlas med domstolsfastställd brottslighet.
Min röst är fri och jag jobbar för Sveriges bästa. Swish 0733289122