Segern över Bovaer är beviset på att folkligt motstånd fungerar – ännu ett grönt fiasko går i graven

Folkligt motstånd på sociala medier lönar sig. Enskilda individer, grävare, medborgarjournalister som kämpar för folket. Ett steg i taget kan vi förändra samhället till det bättre.

Vi kan kalla det “korna, kemikalien och konsumentupproret”. Det här är viktig inspiration som visar att vanligt folk visst har stor makt att påverka! Vi har nämligen lyckats tvinga bort Bovaer från mejeriernas foderlistor. Låt oss alla hämta energi ur detta. Folkligt motstånd på sociala medier lönar sig. Enskilda individer, grävare, medborgarjournalister som kämpar för folket. Ett steg i taget kan vi förändra samhället till det bättre, få bort dem som ljuger och förstör. Att Bovaer nu stoppas är en viktig delseger på vägen.

Men låt oss ta det från början, om ni råkat glömma. Det började som en klimatkampanj med goda avsikter. Ni vet, det där vanliga pratet om KLIMAAAATET, den nya gröna religionen som exakt allt måste anpassas efter. Ljuset riktades mot kossornas pruttar. Det var där den hysteriska klimatångesten slog rot. De påstådda metangaserna som steg ur kornas rumpor har i flera år målats upp som en osynlig fiende mot hela vår planets existens.

Ett nytt fodertillskott, kallat Bovaer, lanserades därför av den nederländska kemikoncernen DSM-Firmenich. Det såldes in som lösningen på de mökande korna. Bovaer skulle hindra kossors magar från att producera den förhatliga metangasen. Ett gram om dagen, lovade man, och pruttarna skulle bli “hållbara”. Metanutsläppen skulle minska med upp till trettio procent. Man yrade om en “grön revolution” i lantbruket där en kemisk molekyl skulle rädda planeten, utan att någon ens behövde minska på mjölken i kaffet..

Arla och flera andra nordiska mejerier nappade snabbt. Under 2023-2024 körde man igång test med Bovaer i både Danmark och Sverige. Broschyrer trycktes, kampanjer rullades ut. “Korna blir klimat­hjältar”, hette det.

Men på gårdarna började något skava. Danska mjölkbönder rapporterade att korna slutade äta, fick diarré, tappade mjölkproduktion och såg apatiska ut. Veterinärer slog larm: våmmen, kons viktigaste organ, reagerade som om något störde den mikrobiologiska balansen. En bonde beskrev sina djur som “matta i blicken, som om de förlorat livslusten”. Kor dog. När rapporterna började spridas, försökte företagen tona ner problemen. De hänvisade till Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens godkännande. “Inga risker för människor eller djur.” Men för de lantbrukare som såg sina kor lida räckte det inte.

Det var då gräsrotsgrävarna på sociala medier tog vid. Folk började dela filmer, bilder och vittnesmål. På X, Facebook och TikTok fylldes flödena av uppmaningar till bojkott: “Rör inte vår mjölk. Inga kemikalier i kon.” Kampanjen växte lavinartat. Människor hällde ut mjölk i vasken. Hashtags trendade. Det som börjat som några enskilda varningsrop blev snart ett konsumentuppror. Listor över Bovaerfria mejerier blev virala. Motståndet växte. Självklart nådde bruset, kritikern och protesterna till mejeriernas ledningsgrupper.

I Sverige var X-kontot Plainview ett av de drivande. En vanlig privatperson som engagerade sig. Det måste inte till miljoner följare för att göra skillnad. Knappt tjugo tusen räckte för att fler och fler skulle uppmärksamma Bovaers negativa effekter. Folk ville inte dricka Bovaer-mjölk. Folk slutade köpa Arlas mejeriprodukter. Resultatet blev ekonomiskt kännbart. Och det var då, när försäljningen började sjunka och förtroendet svaja, som mejerierna tvingades från försvar till reträtt.

I Danmark pausades försöken. Norrmejerier i Sverige lade ned sin “Norrlogisk”-satsning. Mindre mejerier gick ut och garanterade att ingen Bovaer-mjölk fanns i deras produkter. Officiellt “lyssnade man på kunderna”. Inofficiellt var det en kapitulation. Bovaer hade blivit giftigt. Inte bara för korna. Utan också för varumärken.

Forskare (troligen köpta) försökte desperat nyansera debatten. De menade att vissa rapporter var överdrivna, att fler studier behövdes.

Men när bilderna på sjuka djur väl hade börjat cirkulera, hjälpte inga pressmeddelanden. “Det gröna undret” blev “det gröna fiaskot”.

Inte bara ett foder ifrågasattes, utan hela tanken på att kemisk ingenjörskonst ska rädda klimatet. För vad säger det om vår tid, när lösningen på naturens problem heter fler kemikalier och en syntetisk väg ut ur en påhittad skuld?

Var känner vi igen det från? Follow the money, heter det. Men också uteblivna pengar, som när man bojkottar och utövar sin konsumentmakt, blir en kännbar effekt.

Det här visar sociala mediers och den lilla människans kraft. När vi går ihop blir vi starka. Tillsammans kan vi sätta stopp för maktmissbruk och sjuka experiment med vår hälsa, mat och miljö. Dessa gröna övergrepp är många gånger rena galenskaper som drivs av cyniska företag i förhoppning om att tjäna pengar på en artificiell klimatångest, skapad just för att utarma oss ekonomiskt.

I fallet Bovaer var det den lilla människans gemensamma protester som räddade korna. Vi vägrade göra djuren till laboratorier. När myndigheter talade om innovation, såg vi manipulation. När koncernerna talade om klimat, såg lantbrukarna sjukdom. Men det var inte forskarna eller myndigheterna som stoppade Bovaer. Det var alla vi tillsammans, med våra sociala medier och magkänsla om att vi fördes bakom ljuset, som höll ihop och sa stopp.

Nu har Gässene, det sista svenska mejeriet som var längst kvar i det nationella pilotprojektet, i tysthet slutat med Bovaer. Man har raderat all information om satsningen.

Den mesta mjölk och mejeriprodukter som finns i Sverige i dag är alltså en återgång till det som varit. Men mejerihyllan är inte bara sitt gamla vanliga jag. Den bär också en erfarenhet av demokratisk kraft. Gräsrötternas engagemang. Din frukostost utan Bovaer är ett bevis på att folket fortfarande kan säga stopp. Din Bovaerfria mjölk i kaffet är en seger över grön galenskap.

Det lilla kan växa sig större. Små segrar kan leda till stora. Det kräver inte alltid enorma resurser och stora politiska rörelser. Ofta räcker det med folklig ilska. Motstånd mot översitteri, maktmissbruk, girighet. Revolutioner börjar just så. En magkänsla, en genuin vilja att skydda det man tror på. I det här fallet korna, maten och naturen. Men det kan lätt appliceras på annat. Vårt Sverige, till exempel. Bara vi håller ihop, kan vi förflytta berg.

***********

Tack för att du läser och stöttar! Jag har sedan 2016 talat öppet om de problem som Sverige dras med, och för det blivit en av de hårdast cancellerade personerna i landet. Som författare har jag förlorat i princip allt och jobbar nu som medborgarjournalist samtidigt som jag försöker få ut mina böcker på eget förlag. Allt jag skriver är gratis men blir du betalande prenumerant på Substack visar du att du stöttar min röst. Följ gärna också om du gör det gratis, varje följare ger mig mer kraft. Kommentera, dela, prenumerera. Opinion utifrån/underifrån är ett välkänt, effektivt verktyg för att rucka kolosserna, vilket inte minst Bovaer-historien visar oss. Jag vill gärna tro att min röst gjort, och fortsätter att göra, skillnad. Droppen urholkar stenen. Tillsammans är vi starka.

Fri media.

Swish 0733289122