Svensk gammelmedia i chocktystnad över USA:s Somaligate – hur stor är egentligen mångkulturens prislapp?

Om du bara konsumerar svensk mainstreammedia är risken stor att du helt missat Somaligate, som redan beskrivs som ett av de största välfärdsbedrägerierna i USA:s historia.

Mer och mer fakta kommer nu fram. Om giriga klaner, organiserade ekonomiska bedrägerier och mångkulturell slakt av välfärdssystemet på vår bekostnad. Men tystnaden är största möjliga eftersom bedrägerierna systematiskt utförs av utomeuropeiska invandrare. Det gör att svenska redaktioner per automatik väljer att titta bort. Det raggiga rasistspöket smyger runt och gör saker “kontroversiella” för våra stackars journalister.

Så när den amerikanska Somaligateskandalen nu exploderar på sociala medier är det absolut inte tack vare någon insats från systemmediernas sida. Dessa är nämligen fullt upptagna med att skrika nazist, dreva mot alla som inte hyllar socialism och låtsas att “högerextremism” och “islamofobi” är största hotet mot deras hittepåbegrepp “liberal demokrati”.

Under tiden drivs sann undersökande journalistik av fristående aktörer som inte räds för att kritisera etablissemanget. Det är YouTubern och medborgarjournalisten Nick Shirley som exponerar Somaligate i Minnesota. Shirley är en vanlig ung orädd kille som med hjälp av sin mobiltelefon gjort mer än pengastinna stora tevekanaler CNN, ABC och CBS, andra etablerade medier och amerikanska myndigheter tillsammans.

I ett reportage som snabbt nått tiotals miljoner visningar på YouTube visar Shirley hur Minnesotas välfärdssystem har tappat kontrollen över enorma bidragsflöden. Med öppna handlingar, platsbesök och offentliga register visar Shirley att barnomsorgsverksamheter, handikappboenden och bidragsfinansierade center mottagit mycket stora summor utan att motsvarande verksamhet faktiskt bedrivits. Och att det är somalier som står bakom bedrägerierna. Därav namnet. Somaligate. Klarspråk. Inga undanflykter och halmgubbar. Somaligate, punkt, slut.

I Shirleys 42 minuter långa video dokumenteras tomma lokaler, stängda verksamheter och utbetalningar som står i uppenbar disproportionalitet till antalet mottagare. Shirley hävdar att hans team under ett enda dygn identifierade misstänkta transaktioner på över 110 miljoner dollar. Han ställer en fråga som borde vara självklar i varje välfärdsstat: Hur kan kostnader i storleksordningen tiotals miljarder dollar uppstå när antalet bidragstagare uppges vara relativt begränsat? Kritiken riktas rakt mot tillsynsmyndigheter som enligt honom ignorerat eller bortförklarat varningssignaler.

Granskningen för tankarna till den redan kända Feeding Our Future-skandalen, där federala åklagare sedan 2022 utrett hur över 250 miljoner dollar i pandemimedel avsedda för barnmat misstänks ha plundrats genom falska ansökningar och fabricerad verksamhet. Shirley menar att detta inte är ett isolerat fall, utan del av ett större och mer systemiskt missbruk av välfärdsprogram.

Det mest slående i skandalerna kring Minnesota är dock inte enbart de misstänkta bedrägeriernas omfattning, utan hur svensk mainstreammedia konsekvent valt att titta bort. I stället för att redovisa åtal, domar och dokumenterade fakta har rapporteringen reducerats till kritik av Trump, tonlägen och påstådd diskriminering.

Precis som i Sverige är sanningen och den amerikanska verkligheten för farlig att beskriva i klartext. Men när Shirley lägger fram offentliga handlingar blir det uppenbart vad svenska redaktioner undviker. Nämligen att välfärdssystem har utnyttjats systematiskt. Att barn som skulle fått hjälp inte har nåtts. Bedragare har berikat sig. Och skattebetalarna får stå för notan.

Somaligate i Minnesota klingar misstänkt bekant. Sverige sitter nämligen med liknande problem och dessa samband borde ha uppmärksammats av svensk media, om de hade haft en hederlig tråd i sina kroppar. Vi har en egen “liten” pikant skandal i närtid. Faktiskt är det Expressen som visar att över en miljard skattekronor slussats till skolor och förskolor kopplade till ett islamistiskt nätverk, sammanhållet av släktband, affärsstrukturer och dokumenterade välfärdsbrott. Medel avsedda för barn har försvunnit, nyckelpersoner har lämnat landet med tiotals miljoner i obetalda skatteskulder, och trots domar och konkurser har centrala aktörer, som nätverkets ekonomiske rådgivare Mohammad al-Kotrani, kunnat fortsätta verka.

Sverige och USA befinner sig i samma situation. En naiv syn på migrationspolitik som tillåter utländska klaner etablera sig och sedan utnyttja systemet inifrån. Våra samhällen utarmas genom välfärdens bedrägerier, samtidigt som myndigheter beter sig ansvarslöst och många gånger rent ut sagt korkat. När beröringsskräck och identitetspolitik tillåts ersätta kontroll och sunt förnuft är det alltid samma grupper som förlorar: barnen, de funktionshindrade, arbetarna och vi skattebetalare. Och ändå får inget av värde sägas högt. Som att detta är mångkulturens pris.

Det är helt åt helvete. Och det är hög tid att någon hålls ansvarig. Vi behöver inga fler ursäkter, floskler som “vi har varit naiva” och patetiska seminarier om tonläge och vita patriarkala strukturer. Det krävs konkret handling: skärpta kontroller, personligt tjänstemannaansvar, omedelbara återkrav, stopp för utbetalningar vid minsta oegentlighet. Men framför allt en mediebevakning som återgår till sitt uppdrag att granska makt och pengar, inte skydda narrativ.

Hallå SVT och SR, jag tittar på er. Ni som är fullt upptagna med att predika om alla människors lika värde och genom detta fega skitsnack skydda odemokratiska krafter som vill riva ner allt som gör Sverige till ett bra land. När tänker ni ta er journalistiska ansvar för de 10 miljarder ni får av våra pengar årligen? Ni kan väl börja med att berätta för folk om USA:s Somaligate och sen titta på vad massinvandringens ekonomiska bedrägerier kostar vårt land. För de där 100 miljonerna som islamisterna stulit från svenska folket är troligen bara toppen på isberget.

Fri opinionsbildning. Fri media.

Swish 0733289122