Varför vill svenska mainstreamjournalister till varje pris försvara islam?

Niklas Orrenius, Anders Lindberg, Jonna Sima, Viktor Malm med flera, mainstreamgänget verkar inget hellre än att Sverige ska styras av sharia.

En viktig fråga som uteblir i debatten och som ingen mainstreamjournalist någonsin konfronteras med (och när de någon gång får frågan tackar de nej, troligen medvetna om att de saknar vettiga argument) är, varför mainstreamjournalisterna och de politiskt korrekta opinionsbildarna med näbbar och klor slåss för en ökad islamisering av Sverige? För det är det de gör med sitt idoga opinionsarbete där de förföljer, smutskastar och misstänkliggör dem som vägrar acceptera en islamisering av vårt land.

För att dokumentera samtidens vansinne och en dag plocka fram så vi kan minnas tillsammans, så radar jag upp dem här, de främsta islam- och mångkulturvurmarna som verkar rejält less på att leva i en sekulär demokrati och därför kämpar outtröttligt för att samhället ska bli mer islamototalitärt. Vi har bland de främsta: Niklas Orrenius på Dagens Nyheter:

Victor Malm på Expressen:

samt förstås islamvurmarna på Aftonbladet som blivit nästan en filial till Al-Jazeera eller någon annan islamistisk mediekanal, med Anders Lindberg och Jonna Sima i spetsen.

Märk väl att ingen av dessa personer är muslimer. De bor inte inte i mångkultur, de har inte konverterat till islam, inte vad jag vet i alla fall. Jag har en stark känsla av att ingen av dem på riktigt skulle vilja leva i ett samhälle som styrs av sharia. Och ändå kampanjar de likt nyttiga idioter för att möjliggöra en islamisering av Sverige. För att intala svenskarna att islams utbredning i Sverige inte är något att vara rädd för. Att vi tvärtom ska ta emot den med öppna armar. Och absolut inte kritisera det som pågår.

Varför jag skriver den här texten är för att jag anser att den här diskussionen saknas idag i våra medier, trots att frågan är otroligt viktig och avgörande för hur vårt samhälle ska se ut och fungera framöver. Det är nämligen väldigt mycket tack vare sådana medieröster som Orrenius och Lindberg som folk vaggas in i villfarelsen att ingen fara hotar och att vi bara ska acceptera det som pågår. Att vi bara ska rätta in oss i ledet och tycka att det är bra att religiöst förtryck och diskriminering får ta en allt större plats i vårt land.

För islamiseringen flyttar fram sina positioner och normaliseras allt mer. Socialdemokraterna i Malmö har till exempel inga problem att göra reklam för ett event på självaste Kvinnodagen 8 mars med en stiliserad bild av en kvinna i hijab.

Vänsterpartiet har inga problem att ha könsseparata politiska möten där kvinnor och män sitter åtskilda, gissningsvis utifrån en muslimsk syn på att könen bör hållas separerade.

Vi ser hur politiker slår knut på sig själva för att signalera hur viktig den muslimska fastan Ramadan är.

och svenska företag som IKEA gör allt de kan för att implementera muslimska högtider som något “svenskt”. Den som ifrågasätter, stämplas som islamofob.

Det blir väldigt märkligt allting när jag samtidigt ser vad som pågår i Iran, där samhället aktivt de-islamiseras, alltså en motsats till det som pågår här i Sverige, som tvärtom islamiseras. Här delas nya bygglov till moskéer ut till höger och vänster, till exempel till den salafistiska rörelsen som nu förvärvat en fastighet på Frösön i Östersund där man också ska ha “ungdomsverksamhet” vilket betyder ett dawacenter där barn ska uppfostras i “en sund islamisk tro”. Den som är intresserad kan lära av Ayaan Hirsi Ali som till och med skrivit en bok om vad detta innebär, den finns att hitta här.

Allt detta sker medan folket i Iran river och bränner ner moskéer, kastar slöjor och skanderar död åt mullorna. Den här de-islamiseringen sprider sig också till andra delar av den muslimska världen, bland annat till Afghanistan och Pakistan, där många också är trötta på att leva i sharias skräckvälde.

Men alltså inte här, i vårt påstått demokratiska, snälla, och riktigt dum-naiva Sverige. Här tävlar politiker och opinionsbildare i att öppna dörrarna för mer islamisering, för en acceptans av värderingar som är helt oförenliga med jämställdhet och demokrati och där oliktänkande riskerar svåra konsekvenser om man utmanar en lära som predikar död åt dem som vägrar underkasta sig. Kritiker kan också dras inför domstol för gummipararagrafen “hets mot folkgrupp” om man på olika sätt opponerar sig mot den här utvecklingen. Ord, satir, kritik, allt kan malas ner till denna så kallade “hets” – där islamisterna själva dock inte riskerar motsvarande när de uttrycker blodtörst och hat mot folkgrupper de anser vara mindre värda. Ja, vi har ju sett detta i flera år nu, hur vårt samhälle tolererar vissa hatiska uttryck ­om de yttras av “skyddsvärda” grupper... ni vet vilka jag syftar på.

Vi lever i en tokig tid. Mainstreamjournalisterna sitter på stora plattformar och smutskastar dem som varnar för en ökande islamisering. I krönikor och opinionstexter torgför de politiskt korrekta åsikter och skyddar på det sättet odemokratiska krafter som vill förändra vårt samhälle i grunden. Jag undrar återigen, varför? Livet kommer ju bli en mardröm för Jonna Sima som är kvinna, men även för hennes manliga kollegor Niklas Orrenius, Anders Lindbergs och Viktor Malm, även om de som män kommer åtnjuta en rad privilegier… mindre kul blir det för deras kvinnliga och kanske icke heterosexuella släktingar. Vill Anders och Niklas och Viktor att deras döttrar ska växa upp som andra klassens medborgare i kalifatet Sverige? Vill de att kvinnorna en dag ska tvingas skyla sitt hår med hijab, enligt sharia, kanske förföljas av en moralpolis som kräver att kvinnan måste klä sig mer sedesamt? Vad vi bevittnar i våra medier nu är ett självskadebeteende jag inte sett motstycke till. Allt för att försvara en islamisering av Sverige. Och väldigt få lyfter den här frågan.

Därför behövs vi i de fria, oberoende medierna. Vi som inte längre har något att förlora. Vi som länge varnat för det här trots att det kostat oss mycket. Men som ändå står kvar, trots att de statligt stöttade medierna och public service alla tillsammans beter sig som ett politiskt parti valåret 2026, helt och hållet på islams sida. Mot jämställdhet, frihet och sunt förnuft.

De gör allt i sin makt för att tysta röster som sätter sig upp mot vansinnet.

Jag kämpar på. Häng med du också. Följ mig här på Substack, dela mina och andra fria opinionsbildares texter, sprid en annan bild av verkligheten än den som vårt förljugna public service ständigt försöker trycka ner i folks hals. Utan ert stöd skulle jag inte orka, men jag tar en dag i taget. Vi kör, ända in i kaklet.

Fri media. Swish 0733289122