Discussion about this post

User's avatar
Jan-Olof Norberg's avatar

Iranska kvinnor störtar nu skäggväldet i Iran med risk för sina liv, de vägrar bära hijab och slöja.

Ann Linde (S) tidigare utrikesminister valde istället att knäböja och bära slöja i mötet med islamska förtryckarna.

Så var det den socialdemokratiska feministiska regeringen.

Michael C's avatar

Belief perseverance ("övertygelseperseverans” eller Belief perserverance (att hålla fast vid en uppfattning trots motbevis) är ett väldokumenterat psykologiskt fenomen där människor fortsätter tro på något även efter att de ursprungliga skälen visat sig vara felaktiga och även när ny information tydligt motsäger övertygelsen. Detta sker inte för att människor är dumma, utan för att övertygelser är kopplade till identitet, moral, grupptillhörighet. Att ändra uppfattning innebär psykologisk kostnad (skam, skuld, statusförlust)

Belief perseverance yttrar sig ofta som omformulering av förklaringar av typen

”Okej, just det där argumentet stämde inte – men slutsatsen är ändå rätt.” eller att flyttade målstolpar som när ett motbevis kommer, ändras kriterierna för vad som räknas som ”framgång”.

Kritik tolkas som omoralisk snarare än saklig: ”Att ifrågasätta detta är i sig fel.”

Endast data som bekräftar övertygelsen accepteras; resten bortförklaras.

”Kulturella konflikter, även sådana som rör kvinnors rättigheter, är i grunden ett resultat av socioekonomiska faktorer – och genom välfärd, inkludering och moraliskt föredöme kommer dessa värderingar att förändras över tid.”

Var kommer belief perseverance i detta?

1) När empirin säger emot

Exempel på motbevis som ofta lyfts:

hedersnormer som kvarstår över generationer trots förbättrad socioekonomi. Könssegregering och kvinnoförtryck som motiveras religiöst/kulturellt, inte materiellt. Ökande otrygghet eller begränsningar för kvinnor i vissa miljöer.

Belief perseverance uppstår när dessa fenomen inte leder till omprövning av grundantagandet utan istället förklaras bort som:

”inte riktig integration ännu”

”fel metod, men rätt värdegrund”

”tidsfråga”

”reaktion på rasism”

2) Moralisk självbild som låsning. "Sverige är en humanitär stormakt"

Det betyder att om politiken misslyckas kan problemet kan inte ligga i värderingarna, alltså måste problemet ligga i resurser, kommunikation, strukturer, ”samhället”, eller kritikerna själva.

Att erkänna att kultur kan vara ett självständigt hinder skulle hota självbilden som tolerant.

Det är exakt här belief perseverance blir stabil.

Forskning visar att kvinnor i genomsnitt

prioriterar omsorg, harmreduktion och inkludering högre och är mer benägna att tolka konflikt genom sociala snarare än antagonistiska linser.

Detta gör att våldsamma eller repressiva normer i andra kulturer ofta tolkas som ”missförstånd”, ”trauma” eller ”fattigdomseffekter” snarare än som normsystem med egen intern logik.

När detta kombineras med belief perseverance får man ett mönster där skydd av kvinnor i majoritetssamhället underordnas skyddet av den moraliska berättelsen.

Den centrala paradoxen blir för att bevara bilden av sig själv som försvarare av kvinnor tolererar man normer som i praktiken begränsar kvinnor.

Belief perseverance gör att intention väger tyngre än konsekvens och att kritik uppfattas som ett hot mot godheten, inte som ett korrektiv.

8 more comments...

No posts

Ready for more?